Perfektionisten - Vintersorg
Written by:Andreas Hedlund
Ur Vincis ide väcktes tidernas universalgeni
Med pensel i handen
Men paletten i sinnets sal
Studerade allt fran faglars lyftkraft till vattnets
Rörelseenergi
En fackelbärare
Av renässansens människoideal
Varje penseldrag
Vägdes pa guldvag
Landskap
Efter landskap
Manades fram
Men även missnöjet
I hans kritiska hag
Förgrenades fran denna stam
Han smakade kunskapstörsten som lag begraven
En torka som ej kunde släckas av världshaven
Hans tankar växte sig höga
Likt tinnar och torn
Tinnar och torn
I konstnärlig anarki
I experimenterande alkemi
För att stiga med vingat maskineri
Högt over tinnar och torn
Naturen var livets encyklopedi
Dess bilder befäste hans teser
Fran mekanik till organisk anatomi
Landet emellan Genialiska synteser
Ipar besdese heega
Di tu mano tu
Di tu mano tu
Sderti gan mai ti
Dias prima te ame
Alsemi
Quero tiname tita tap sidari
Temde bai timnaro tu
Studier i konst och arkitektur
Optik geologi och botanikens hela ätt
Men perfektionen blev
Till sist en bur
Och han kunde ej ens färdigställa
Ett enda porträtt
Ty nyfikenhet
Var hela hans vision
Och finna
Outforskade
Grenar
Att färdigställa
Var att avsluta sin progression
Och sälla sig
Till statiska stenar